Serotonin och dopamin – vad vet vi om lyckohormonen?

439 views

Alla vet att lycka är någonting individuellt och mycket personligt. Hittils har man inte kommit på den bästa definitionen av lycka. Men var och en av oss kan säkert känna lycka och urskilja den från den motsatta känslan. Nästan alla vet att lyckokänsla beror inte bara på ödets egendomliga vilja och några mystyska existentiella faktorer utan också på vår fysiologi. Mår du dåligt? Livet känns svårt och huvudet är fullt av endast mörka tankar? I så fall ska du först komma ihåg hur du har sovit (och hur länge), om du är hungrig, om du dricker tillräckligt, och när du var ute i den friska luften senast. Kolla också din serotonin- och dopaminhalt. Det är de två helt magiska substanser som gör oss lyckliga, glada och aktiva.  

Dessa mystiska neurotransmittorer

Serotonin och dopamin är ett bra exempel på dualism i kroppen. Man brukar kalla dem hormon men i själva verket blir de hormon först när de hamnar i blodet. När de tillkommer i hjärnan är de dock neurotransmittorer, det vill säga biologiskt aktiva substanser som hjälper att förmedla nervsignaler från en nervcell till en annan. Genom att förmedla nervsignaler på så sätt kan dopamin till exempel aktivera hjärnans belöningssystem så att vi kan komma ihåg vilka aktiviteter nöjer oss. Låt oss försöka att titta på allt detta lite närmare.

Lyckohormonet serotonin

Det mest överraskande faktumet om serotonin är att upp till 90 procent av det här hormonet produceras inte i hjärnan utan i tarmen. Tarmbakterier deltar aktivt i den här processen och om deras balans blir rubbad får man problem både med matsmältningen och humöret. Dessutom visar flera av de senaste undersökningarna, bland annat “Mental Health May Depend on Creatures in the Gut” ett direkt samband mellan rubbad balans i tarmfloran och benägenhet för depression. Forskarna är fortfarande inte säkra på vad som kommer först i denna process – om brist på bakterier leder till minskad producering av serotonin, vilket resulterar i depression, eller bakterier dör på grund av depression. Faktumet är i alla fall att depressiva tillstånd och störningar i tarmfunktionen är sammanknutna. Om du har benägenhet för depression ska du kanske ägna lite uppmärksamhet åt tarmen, och tvärtom.    

Vad ansvarar serotonin för?

Det här hormonet bidrar till att reglera ens minne, sömn, beteende och känslor. Blodtryck, termoreglering, matsmältning beror också på serotoninnivån i kroppen. Det här hormonet reglerar smalning av blodkärl i kroppen så brist på den kan orsaka start migrän. Serotonin påverkar känslighet av kroppens smärtsystem. Vid brist på den ökar kroppens känslighet kraftigt på nolltid och varje beröring kan orsaka stark smärta. Naturligtvis hjälper serotonin också att reglera vårt humör och vid brist på eller överskott av den utvecklas apati, nedstämdhet, och om det har pågått under en längre period kan man få allvarlig depression.

10-20 procent serotonin uppstår i hjärnan eller snarare i tallkottkörteln. Solljuset spelar en viktig roll vid utsöndring av serotonin. Om det inte är tillräckling med dagsljuset börjar tallkottkörteln producera melanin mer aktivt, och melanin stör produktion av serotonin. Då får vi ett sämre humör. Bland annat på grund av detta är vi oftare på dåligt humör på hösten och vintern när det blir mörkt tidigt och vi ser ljuset mer sällan än på sommaren.  

Hur urskiljer man brist på och överskott av serotonin?

Normal serotoninnivå i blodet är mellan 50 och 220 ng/mL. Du ska be läkaren att ge dig remiss till ett motsvarande analys om du har haft vissa symptom som kan tyda på brist på eller överskott av det här hormotet i två veckor. Brist på serotonin uttrycker sig oftast på följande sätt: 

  • Problem med matsmältning och tarmen;
  • Muskelsvaghet;
  • Försvagat immunförsvar;
  • Störning av cirkadrytmer, kroniskt trötthetssyndrom (när man vill sova hela tiden, mer under dagen än på natten);
  • Depression, ökad ångest;
  • Migrän;
  • Minnesbesvär

Inte bara brist på utan också överskott av serotonin kan vara farligt för hälsan. Läkare framhäver till och med ett speciellt tillstånd som kallas för serotoninsyndrom och varnar om att det här tillståndet kan vara dödsfarligt. Det här syndromet utvecklas oftast vid intag av vissa läkemedel, bland annat mot migrän, och antidepressiva läkemedel. Serotoninnivån kan öka plötsligt vid cystisk mastopati. Här är flera symptom som kan tyda på ett utvecklande serotoninsyndrom: 

– Förändringar i det psykiska tillståndet, upp till sinnesförvirring och hallucinationer;

– Diarré eller illamående;

– Muskelhårdnad, smärtor och stelhet i musklerna;

– Muntorrhet;

– Tremor, fördröjda eller alltför aktiva reflexer;

– Överdriven svettning, feber;

– Stark frossa.

Hur kan man höja serotoninnivån?

Hälsosam kost, aktiv livsstil och intag av vissa vitaminer kan hjälpa att upprätthålla normal serotoninnivå. Serotonin utsöndras med hjälp av aminosyran tryptofan så när man äter produkter med hög tryptofanhalt producera hjärnan serotonin snabbare. Ost, fet och fettfri kvarg, bönor, svamp, hirs, bovete innehåller mycket tryptofan. Bananer, choklad, kaffe, te, fikon, apelsiner, katrinplommon, dadlar och tomater bidrar också till högre serotoninhalt i kroppen.

Ett annat sätt att höja serotoninnivån är att spela några aktiva spel eller sporta ute. För det första, med solljuset utsöndras serotonin snabbare. För det andra, fysiska aktiviteter och sport påverkar också produktion av ”lyckohormonet”.

Nöjeshormonet dopamin

När vi gör någonting som gläder oss, pratar med någon vi älskar, leker med en tjock katt, smakar på god mat, vilar efter en lång promenad eller älskat jobb eller bara lyssnar på favoritmusiken då utsöndras ”nöjeshormonet” dopamin. Den här neurotransmittern produceras av hjärnans endokrina celler och ansvarar inte bara för nöjeskänslor. Dopamin påverkar också hjärtfunktionen, tillstånd och funktion av nervceller. Det hjälper också att reglera vikten och arbetsförmågan. Dessutom spelar dopamin en viktig roll i minnesprocesser, intellektuellt arbete och reglering av det psykoemotionella tillståndet.

Hur är livet när det är tillräckligt med dopamin i kroppen? Vi känner intresse till livet, har en stark vilja och starka ambitioner, vi är självsäkra och har högt självförtroende. Då kan vi ställa ambitiösa mål och åstadkomma dem. Dopamin utsöndras speciellt mycket när vi blir kära i någon för att vi kämpar för den intressanta personens uppmärksamhet mer aktivt utan att se några hinder på vår väg.

Andra faktorer som tyder på att man får tillräckligt med dopamin är frisk och djup sömn, hög intellektuell förmåga, förmåga att vara glad för enkla saker, såsom sex, god mat, intressanta aktiviteter.

Dopamin har att göra med kreativitet och nyfikenhet. Dessutom visar några undersökningar, bland annat “Neurobiology of the structure of personality: dopamine, facilitation of incentive motivation, and extraversion“ att utåtriktade personer med större benägenhet för impulsivt beteende har i stort sett bättre förmåga att aktivera dopamin.

Kan man bli beroende av dopamin?

Långvarig eller omåttlig höjning av dopaminnivån i kroppen kan leda till beroende av ett läkemedel som höjer dopaminnivån samt av ett visst beteende. Shopping, hasardspel, dataspel och till och med snabbmat kan leda till en snabb och stark aktivering av nöjescentret i hjärnan och utsöndring av dopamin. På så sätt kan man bli beroende av de här sakerna. När vi gång på gång kommer tillbaka till det här beteendet för att vi hoppas att känna nöje igen (aktivera belöningssystemet) då aktiveras nervceller som finns i det området i hjärnan som ansvarar för planering och beslutfattande. Det uppstår en stark association mellan beroendefaktorn och nöjet. Det är oerhört svårt att komma över den här associationen för det är en del av en evolutionsmekanism som vi fick som adaptionsmekanismen (både sex och mat är livsviktiga beteendemönster som ska upprepas så ofta som möjligt för människans och hela vår arts överlevnad).  

Ju mer dopamin samlas i hjärnan desto fler receptorer formas för det. Med tiden anpassar hjärnan sig till det och reagerar inte på dopamin lika starkt. Nöjeskänslan som har orsakats av några ämnen eller ett visst beteende blir inte lika stark som tidigare, det kommer tolerans. Då är beroende människor tvungna att att höja ”dosen” för att få den vanliga ”glädjeportionen”.  Det tydligaste tecknet på att någon aktivitet (till och den mest socialt accepterade, till exempel, bokläsning, volontärarbete eller jobb) har blivit en beroendefaktor är ångest, irritation och stress som uppstår när man inte kan syssla med denna aktivitet.

Hur definierar man brist på dopamin?

Brist på dopamin är lika farlig som dess överskott. Det är brist på den här transmittorn som leder till depression, Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar. Om dopaminnivån förblir låg under en lång tid ökar risken för metabolt syndrom och till och med diabetes, hjärtstörningar och kroniskt trötthetssyndrom. Man ska kolla dopaminnivån om man har haft följande symptom i flera veckor: 

  • irritation;
  • deprimerat tillstånd;
  • apati;
  • patologisk omotiverad aggressivitet;
  • för ofta förekommande psykoemotionella svängningar;
  • försvagad sexlust;
  • sämre minne;
  • låg koncentrationsförmåga;
  • störningar i kognitiva förmågor.

Hur kan man höja dopaminnivån?

Man kan ta dopamininnehållande läkemedel bara under läkarens kontroll. Men det finns andra sätt att höja det här nöjeshormonet. Först och främst ska man äta fler produkter som är rika på tyrosin. Tyrosin påverkar dopaminaktiverande receptorer. Följande produkter innehåller mycket tyrosin:

  • Färska frukt och grönsaker (bananer, äpplen, jordgubbar, rödbeta);
  • Nötter, speciellt mandel;
  • ägg;
  • grönt te;
  • skaldjur, fisk;
  • mejeriprodukter;
  • avokado;
  • fågel.

Även fysiska och sportaktiviteter bidrar till produktion av dopamin, speciellt om man gör dem ute i den friska luften, när solen är uppe. Dessutom produceras dopamin aktivt när man är förtjust i någon (eller något), men det kan man tyvärr inte göra på beställning.  

”Kemisk” glädje?

So alla vet är människan en biosocial varelse och båda sidorna är lika viktiga. Vilka höjder vår civilisation än når, hur mycket vi än utvecklar vår personliga (och kollektiva) identitet kan vi inte glömma bort vår biologiska sida. Någon kan kalla det ofrihet och beroende men det kan väl bara vara en annan möjlighet? Och de som lär sig att leva i harmoni inte bara med sig själva utan också med hormonen, kommer att få allt!

Vad kan du ta reda på? Läs här: