Varför får man ledbesvär och vad kan man göra åt det?

703 views

Har du haft en ledskada? Har du sovit i fel position? Har du cyklat och har knäsmärtor nu? De allra flesta människor betraktar obehagskänsla i lederna som någonting helt vanligt och anser det inte som något oroväckande. Men när känslan av obehag i lederna börjar skapa problem i det vardagliga livet och påverka livskvaliteten allt mer kan det visa sig att det redan har gårr för långt och blivit mycket allvarligt. Det är viktigt att komma ihåg att man kan förbättra situationen betydligt om man förebygger den.

 Vad orsakar smärtan?

Ledvärk uppstår när nervändarna i ledkapseln blir irriterade. Toxiner, autoimmuna processer i kroppen och inflammatoriska processer i lederna är det som kan direkt orsaka irritation. Även om inflammatoriska processer inte uppstår direkt i leden utan, till exempel, i den intilliggande muskeln, kan de ändå irritera nervändarna indirekt, vilket orsakar spasm och påverkar ledens funktion. Ibland åtföljs ledvärk av akuta virussjukdomar – alla har upplevt den här obehagliga “värken i kroppen” vid influensa.

Ålderrelaterade förändringar, dystrofiska förändringar, medfödda patologier som leder till fel ledbildning, samt gener, övervikt, omåttlig träning eller tvärtom en stillasittande livsstil och ohälsosam kost – allt detta kan bidra till ledbesvär. Vår kropp är en fantastisk maskin som är avsedd för att röra på sig, så det är inte klokt att fästa den mellan soffan, bilen och skrivbordet.

Typer av ledvärk

  • Nattlig eller kronisk värk. Smärtan kan tillta på natten när kroppen vilar. Det har att göra med faktumet att när kroppen ligger stilla minskar blodförsörjning och vätska stannar upp i lederna. Men nattlig värk kan orsakas av artrit och andra reumatiska tillstånd, såsom ankyloserande spondylit. Om smärtan besvär dig oftare än en gång i månaden, måste du se en läkare.
  • Mekanisk smärta. Denna typ av ledvärk orsakas av fysisk belastning under dagen eller tryck på lederna. Sådan smärta blir värre på kvällen och försvinner när man har vilat ut på natten. Det kan också vara ett tecken på degenerativa processer i lederna. Om du märker att dina leder värker efter gymmet eller du upplever någonting som heter lumbago ska du helst inte hålla läkares råd på sparlåga 🙂
  • Smärta vid rörelse. Du skulle inte tro hur många människor upplever denna typ av smärta varje dag. Det är så många av oss som är som klistrade till våra datorskärmar och rullar fram och tillbaka i stolen över hemmakontoret istället för att resa oss och röra på oss. Och vi brukar inte märka någon stelhet när vi äntligen har rest oss. Det sker varje gång när man börjar röra på sig efter det att lederna har varit stilla  (har du tittat på Netflix i fem timmar i sträck någon gång?). När leden värms upp avtar smärtan eller försvinner helt. Sådana smärtor brukar tyda på en stillasittande livsstil, och det går att bli av med dem med hjälp av regelbunden träning.
  • Refererad smärta innebär att smärtstället inte överensstämmer med var sjukdomen eller skadan sitter. Den uppstår oftast vid inre organ sjukdomar eller efter förlossning.  Om du känner något liknande, ska du boka en tid hos en relevant specialist så snart som möjligt.
  • Inflammatorisk smärta är associerad med kroppens svar på en infektion, en allergisk eller autoimmun process. Den åtföljs ofta av svullnad i leden, rodnad runt den, och allmän temperaturökning. Om problemet kvarstår efter att du har blivit botad från influensa eller en allvarlig förkylning är det nödvändigt att besöka en endokrinolog och immunolog för att ta reda på orsaker till inflammationen och behandla dem.

Lite geografi

 Bara i USA spenderar man upp till 8,4 miljarder dollar årligen på behandling av ledsjukdomar, vilket är en femtedel av alla direkta sjukvårdskostnader. Den indirekta förlusten på grund av att befolkningen får funktionshinder är nästan 11 miljarder dollar per år.

I Europeiska unionen kräver sjukdomar förknippade med det muskuloskeletala systemet de största utgifterna inom hälsovården. I Storbritannien beräknas kostnad av allmänläkares mottagning angående muskuloskeletala sjukdomar upp till 1,34 miljoner pund per år, vilket är den näst högsta kostnaden efter hjärt- och kärlsjukdomar.

I Tyskland har kostnaden för behandling av muskuloskeletala sjukdomar överstigit 28,5 miljarder euro per år, vilket motsvarar mer än 11 procent av alla kostnader för sjukvården. Låt oss jämföra några siffror till. Turkiet spenderar 9 431 euro per år för att försörja en patient med reumatoid artrit med läkemedel, medan Tyskland spenderar 21 349 euro i samma fall. Det är också viktigt att notera att den här statistiken utelämnar ytterligare skador på ekonomin orsakade av lägre arbetsproduktivitet och förtidspensionering på grund av ledvärk.

Skandinaviska forskare har fått reda på att morgonstelhet i leder som orsakar svårigheter att röra sig hos mer än 70% av människor leder till att de söker deltidsarbete eftersom de brukar komma till kontoret försent och ofta får böter.

Här är det märkliga faktumet. Jämfört med de flesta europeiska länder rapporterar Medelhavsregionen en betydligt mindre andel av ledrelaterade sjukdomar. Ju längre norrut landet ligger, desto större är antalet människor som klagar på lederna. Det finns ingen vetenskapligt bevisad förklaring till detta, men de flesta läkare är benägna att tro att långa mörka vintrar och regnigt väder bidrar till en allvarligare brist på D-vitamin som är nödvändigt för kroppen att absorbera kalcium och fosfor som är avgörande för ledhälsa.

Tro det eller ej, på första plats vad gäller ledhälsa ligger… Nordafrika och Sydostasien, trots den låga utvecklingsnivån eller svår tillgänglighet till medicin i dessa regioner. Man klagar på smärta i höftlederna tre gånger mer sällan där än i Europa, och knäsmärtor besvär människor där hälften så ofta! Än så länge finns det inga tillräckliga bevis som skulle förklara detta fenomen. Vissa forskare tror att det är så tack vare mer fysisk aktivitet, både tvingad (i utvecklingsländer måste människor arbeta mycket och snabbt) och medveten (i Asien främjer man ​en aktiv livsstil, träning utomhus och olika stretchingövningar). Andra forskare förmodar att det beror på vad de äter, nämligen på en stor mängd nyttigt fett och en betydligt mindre konsumption av kolhydrater. Dessutom föredrar de för det mesta fisk framför kött som en proteinkälla. Det kommer dock ytterligare forskning…

Nyttiga tips

 Kom ihåg en enkel grej: det är alltid lättare att förebygga en sjukdom än att bota den. Skydda kroppen genom att följa dessa enkla förebyggande åtgärder:

• Se till att du rör på dig mycket. Du ska också undvika överbelastning på gymmet (tänk på knäna och din bräckliga rygg) och plötsliga rörelser som kan leda till skada eller stukningar. Ansträng dig inte så mycket på gymmet och överväga tanken att prova simning, yoga, stretching, promenader eller skidor.

• Undvik låga temperaturer. När man stannar utomhus i kylan under en längre tid blir musklerna spända, vilket sätter extra belastning på lederna. Allt du behöver för att njuta av långa promenader i snön är termiska underkläder och vattentäta membran ytterkläder av hög kvalitet, samt bekväma skor med ortopediska skoinlägg!

• Använd ortopediska madrasser. De hjälper kroppen att upprätthålla en fysiologiskt korrekt position under sömnen. Detta kommer också att bidra till att minska risken för ledsjukdomar.

• Ha koll på vad du äter. Skär ner på kryddig, fet, stekt och konserverad mat. Konsumera inte så många kolhydrater heller. Lägg till ingredienser som är nyttiga för lederna, till exempel gurkmeja, ingefära, mat som är rik på D-vitamin och svavel. Du kan läsa den relevanta forskningen “Dietary garlic and hip osteoarthritis: evidence of a protective effect and putative mechanism of action” som understryker att svavelrika livsmedel, såsom vitlök, har en positiv påverkan på lederna och kan förebygga känsla av obehag.

Dessutom kan det vara bra att lägga till fler livsmedel med C-vitamin i kost för det bidrar till normal kollagensyntes och kollagen är nödvändigt för leder.

Livet är så hektiskt idag så det är naturligtvis nästan omöjligt att kontrollera kosten och se till att man får alla nödvändiga ingredienser varje dag. Det är av denna anledning kosttillskott har skapats. Låt oss jämföra följande fakta. Människokroppen kan ta upp endast 3 procent av kurkumin (den främsta komponenten i gurkmeja) när det konsumeras i sin naturliga form.  Samtidigt innehåller kosttillskott kurkumin i en koncentrerad form som absorberas lätt. Ingefära har en specifik lukt, det kan vara svårt för många att äta den dagligen. Det är enklare och bekvämare att ta den som extrakt.

Kort sagt, om du har tvivel på om du äter balanserat och får tillräckligt med alla vitaminer och mikroelement, ska du kanske lägga märke till kosttillskott som innehåller alla viktiga ingredienser och är formulerade så att ingredienserna stärker varandras effekt: detta kallas för en synergistisk effekt.

/

/

Dina leder behöver din uppmärksamhet och hjälp, även om det inte finns någon universellt effektiv metod än. Det är å andra sidan självklart att man kan förbättra sitt tillstånd betydligt genom att ha en aktiv livsstil, sporta, äta hälsosamt och uppmärksamma kroppens signaler. Kom bara ihåg att det alltid är enklare och billigare att förebygga en sjukdom än att behandla den när den redan har drabbat kroppen.

.

Vad kan du ta reda på? Läs här:

 
Kosttillskott eller…?
Nu för tiden är det inne med en balanserad kost. Allt fler lär sig om hälsosam kosthållning och egenvård eftersom vi alla inser att hälsa, utseende och prestation till stor…
Continue Reading…