Varför uppstår knäbesvär och vad kan man göra åt det?

Cirka 30% av alla människor på jorden upplever förr eller senare knäsmärta. Den kommer inte alltid till på grund av åldern eller någon skada. Det kan sitta i våra gener, någon har kanske ägnat sig för mycket åt sport och andra har diabetes och övervikt. 

Antalet människor som har knäbesvär växer för varje år som går. Var fjärde europé över 40 år upplever det, och den nutida utvecklingen tyder på att den här siffran kommer att gå upp i framtiden. Går det att göra något åt det här problemet innan det drabbar en eller förbättra situationen om problemet redan finns? Ja.

Hur kan man förebygga knäbesvär?

Det fösta allvarliga tecknet på knäbesvär är en svag känsla av obehag i knäna efter en lång dag på jobbet. Först räcker det att vila lite för att smärtan försvinner. Men med tiden börjar man känna molande värk i knäna även efter nattvilan och värk tilltar vid växlande väder och på natten.

Om du har haft knäskador kommer du att vara rädd att belasta knäna. Men det är ett stort fel som är vanligt för de som har haft ledbesvär. Det är nödvändigt att belasta knäna. Men man ska göra det på ett rätt sätt.

Stretching

Experter påstår att yoga (inte den fornindiska filosofin utan fysiska övningar) är ett bra sätt att förebygga knäbesvär som uppstår på grund av ålder. 12 minuters yogaövningar varje dag höjer ledvävnadens elasticitet och förbättrar blodcirkulation i lederna samt förbättrar hållning och gör kroppen smidigare.

Här är tre enkla yogapositioner som kan förbättra knähälsan

Lägg dig på golvet och sträck det ena benen. Lyft det andra benet rakt upp till 90 grader. Håll benet upprätt med hjälp av en handduk. Hälen är riktad mot taket. Du ska känna spänning under knät.

Sitt på golvet och sträck ut benen. Flexa fötterna så att tårna pekar uppåt, tryck knäna ner till golvet. Försök att nå tåtopparna med händerna. Dröj kvar i denna position och upprepa övningen 10 gånger. 

Sitt på en stol med raka ryggen och kläm en tjock bok mellan fötterna. Lyft boken genom att sträcka ut benen. Dröj kvar i denna position 5 minuter och sänk ner benen. Upprepa övningen 5 gånger.

Simning

Simning är lika nyttigt som yoga, men man ska inte simma snabbt utan välja en passande takt. Bröstsim är det rekommenderade simsättet då knäna böjs och sträcks på ett mjukt sätt utan att känna på vikten. Det är bäst att simma i en passande vattentemperatur så att man inte försöker att simma snabbare för att det är kallt. Man ska ta en varm dusch innan man går i vattnet. Det är som en uppvärmning före simningen. Varmt vatten stimulerar blodcirkulationen och värmer muskelmassan. Om man hoppar ner i vattnet utan uppvärmning kan man uppleva muskelkramper i vaderna och fötterna, vilket är mycket obehagligt och farligt.

Stavgång

Många av de som lider av knäbesvär tvivlar på om de kan träna stavgång. Det är ju efter fysisk aktivitet knäont brukar förekomma. Samtidigt påpekade många att de upplever ont i knäna när de har vaknat på morgonen eller vilat mycket. När de dock har rört på sig lite börjar smärtan försvinna – men bara för att komma tillbaka efter en stund. Då börjar knäna värka igen. Fast allt det ovannämnda visar sig på olika sätt är det bara en faktor som har orsakat det, nämligen broskförtunning.

Smärtor som har att göra med mekanoreceptorer uppstår när belastning på benvävnaden är för krävande i områden där brosket är för tunnt. För att minska belastningen på leden spänns musklerna och lederna mer och därmed uppstår ont. Ju svagare muskelvävnaden är desto snabbare blir den trött. Vad gäller ledbanden, de kan bli stukade och skadade vid påfrestande belastning. Vilken nytta får man av promenader då?

1. Blodcirkulationen förbättras och lederna får alla ämnen nödvändiga för återhämtning.
2. Ledvätskan börjar cirkulera bättre i leden så att leden smörjs och får bättre rörlighet.
3. Muskelvävnaden blir mer elastisk. Den kan stötta och avlasta leden på ett bättre sätt.
4. Ledbanden blir mer elastiska. De skyddar knäleden mot vrickningar, återhämtar och bevarar dess flexibilitet samt gör den rörligare.
5. Kalorier bränns snabbare på grund av bättre metabolism. Man går ner i vikt och därmed blir det mindre belastning på lederna.
6. Promenader har en positiv effekt på immunförsvaret. De förbättrar humöret och gör en uthålligare.

Skidor

Belastning på knä- och höftleden är konstigt nog mindre vid skidåkning än vid en vanlig promenad. Till skillnad från vanliga promenader glider vi fram på spåret när vi åker skidor och gör mindre steg så kroppsvikten påverrkar lederna mindre. Men det är några saker man ska observera! Man ska åka skidor endast när det är bra väder och det finns ett välförberett spår. Den enda tekniken man kan använda är klassisk stil. Skatestil (när benen glider fram och åt sidorna) är skadlig för knäna. Håll en bekväm takt och undvik plötslig hastighetsökning, tvära svängar och branta nedförsbackar. Och visst är det tal bara om längdskidor. Slalom är farligt för knäna för det innebär svängar och knäböjningar.

Ju tidigare man börjar förebygga knäbesvär desto mindre är risken för dem oavsett om man någonsin haft problem med knäna. Träna och ät hälsosamt, det är faktiskt inte så svårt!