Probiotika: de har varit med oss i 10 000 år men vi har börjat förstå deras unika egenskaper först nu

Om man översättar detta ord från latin betyder prebiotika (probios) ”för liv”. Det är verkligen så – prebiotika som hamnar i människans kropp i måttlig mängd påverkar kroppen positivt. Vi berättar hur människor upptäckte prebiotika och fick dem att tjäna sig. 

Hur det hela började

Historien av prebiotika började långt innan den här definitionen dök upp, nyttiga mikroorganismer utvecklades parallellt med människans utveckling. Med hjälp av de senaste teknologierna kunde man ta reda på att prebiotika redan existerade för 10000 år sedan. Forskarna tror att det började med mejerivaror som man transporterade tillsammans med vatten i djurskinn i Främre Orienten och Centralasien. Vattnet och mjölken blev fermenterade (fervere betyder koka upp på latin) i det varma klimatet och på så sätt fick man världens första prebiotika, yoghurt.   

Prebiotikas funktioner fyllde för flera århundranden sedan även andra produkter som är rika på nyttiga mikroorganismer, bland annat bröd, öl, kumys och ost. I Italien hämtade kvinnor till exempel en dryck med mjölk, vatten och citron till sina män för några sekel sedan – man trodde att en sådan dryck förebyggde tarminfektioner, ganska farliga för män som arbetade i damm och smuts. Sura och uppblötta produkter fyllde samma funktion eftersom de också innehöll hälsosamma probiotiska bakterier.

Probiotika mot åldrande

I mitten av 1800-talet bevisade den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur att det verkligen finns mikroorganismer som ansvarar för upphetningsprocessen (eller ”pastörisering” när livsmedelsvaror värms upp till temperaturen som är dödlig för skadliga mikroorganismer och normal för nyttiga mikroorganismer. Termen bär forskarens namn). Redan i början av 1900-talet beskrev den bulgariske forskaren Stamen Grigorov mekanismen som står bakom den här processen i yoghurt. Blivande prebiotika fick namnet  Lactobacillus bulgaricus (som är bulgariska laktobakterier på latin). Den 27-årige forskarens upptäckt drog uppmärksamhet av den ryska mikrobiologen, Nobelpristagaren i fysiologi och medicin Ilja Metjnikov som ansåg den som revolutionell och började undersöka hur de här laktobakterierna som Grigorov hade upptäckt kunde påverka åldrandeprocesser. Metjnikov samlade data om långt liv i 36 länder och fick fram att de flesta av de som var över 100 bodde precis i Bulgarien och drack surmjölk regelbundet under hela livet. Surmjölk innehåller nyttiga prebiotika som motverkar hälsofarliga ”ruttningsprocesser i tarmen”. År 1908 publicerade Metjnikov sin artikel ”Några ord om surmjölk” som bidrog till utvecklingen av produktion av fermenterade mejeriprodukter i Frankrike. Själva mikrobiologen drack surmjölk resten av livet.

Hur de fungerar

Få behandlingsmetoder har fått lika stor utsträckning som probiotika på de senaste 20 åren. Man fortsätter studera probiotikas nytta för människan och deras påverkan på mänsklig hälsa. År 2019 registrerade PubMed 792 kliniska undersökningar av probiotika, och i år har antalet nya undersökningar blivit väl över 1000.

För att sammanfatta: när probiotika har hamnat i tarmen har de en positiv effekt på tarmens mikroflora och gör människan friskare. De mest övertygande argument för probiotika kan man dock hitta i förebyggande och behandling av 5 sjukdomar vilka är nekrotiserande enterokolit, inflammatorisk diarré, luftvägsinfektioner, antibiotikaassocierad diarré och spädbarnskolik. Probiotika förstärker tarmslemhinnans försvarsfunktion samt har en positiv påverkan på centrala nervsystemets funktion.

Forskarna är optimistiska för de närmaste undersökningarna måste visa att probiotika inte bara botar sjukdomar utan också minskar symptom av de sjukdomar som man inte kan undgå, bland annat övre luftvägsinfektioner. Det man kan säga säkert idag är att undersökningen “The role of probiotics and prebiotics in the prevention of infections“ (”Rollen av probiotika och prebiotika i förebyggande av infektioner”) visade hur probiotika hjälper att mildra symptom av infektionssjukdomar och bidrar till en snabbare botningsprocess. Barn som har tagit prebiotika som tillskott missar skolan på grund av förkylning 25 procent mer sällan än andra barn.  

Det är nog bäst att få probiotikabehandling under läkarens kontroll för läkaren kan hjälpa att bedöma vad man behöver och lägga till prebiotika som är mat för probiotika eftersom de stimulerar mikroflorans tillväxt och aktivitet. Probiotika produceras i form av piller, droppar och pulver men man kan också hitta dem bland naturliga ingredienser. Man kan till exempel variera sin mat med misosoppa, kombucha eller kål kimchi. Det är både nyttigt och gott!