Tänd ljuset: varför ser man dåligt i mörkret?

Vi kan märka att det har blivit svårare att se i mörkret när vi blir äldre. Först är det bara obekvämt men med tiden leder det till betydlig försämring av livskvaliteten. Den här artikeln handlar om orsaker till synförsämring och hur man kan undvika det.

Hur fungerar ögonmusklerna?

Vi brukar betrakta personens regnbågshinna som hans eller hennes unika drag. Inte alla vet dock att förutom den estetiska funktionen fyller den här hinnan en viktig praktisk funktion – den består av en uppsättning pyttesmåmuskler som kontrollerar pipullens storlek. Pupillen ansvarar i sin tur för att kontrollera mängden av ljus som tränger in i ögat.

Hos de yngre är pupillen ungefär 5 mm i diameter men med ålder blir musklerna i regnbågshinnan svagare, precis som alla andra muskler, och pupillens diameter kan minska till 3 mm. Då blir vi mindre känsliga till ljuset. Det är ganska svårt att märka det på den ljusa dagen, särskilt när det är soligt, medan i skymningen och mörkret uppstår det samma effekt som om man hade på sig svarta glasögon. Musklerna i regnbågshinnan drar ihop sig långsammare, och därför vidgas pupillen långsammare när det är mörkt och dras samman långsammare när det är ljust. Ögonen anpassar sig sämre till olika ljusförhållanden och det blir svårare för en att hitta sig snabbt när man till exempel kommer ut ur en välbelysad restaurang på en mörk gata.

Av vilka andra orsaker kan vi se dåligt?

Enligt undersökningen Конечно, изменения в мышцах радужки, согласно исследованию “Everything You Need to Know About Night Blindness” är förändringar i regnbågshinnan inte den enda orsaken till att vi har synproblem i mörkret och skymningen. Det kan även orsakas av närsynthet, retinitis pigmentosa, vissa genetiska sjukdomar (så som Ushers syndrom), samt förändringar i linsen som blir mindre elastisk och genomskinlig med ålder, bryter mindre ljus och orsakar synsvårighet både i dagsljuset och mörkret. När linsen grumlas diagnostiserar läkare grå starr eller katarakt.

Svårigheten att se i mörkret kan även orsakas av förändringar i strukturen av ögats näthinna. För att göra det enklare, näthinnan fungerar som linsen i digitalkameran – dess fotoreceptorer ”fångar” bilden och förmedlar signaler till synnerven. Dessa signaler når hjärnan där de bearbetas så att vi ser det som vi ser.

Det finns två typer av fotoreceptorer – stavar och tappar. Tappar ansvarar för färger och detaljer. Tack vare tappar urskiljer vi till exempel trafikljusets signaler och kan läsa en artikel på nätet. Stavar ger däremot endast svartvita bilder men de är känsliga för ljuset så det är just de som ansvarar för att vi ser bra i mörkret. Hos friska människor är förhållandet mellan stavar och tappar 9:1 men ju äldre man blir desto färre stavar har vi kvar, visar undersökningen “Poor night vision is the result of changes in the pupil”.

Att förebygga synproblem: vad ska man göra?

Nattblindhet eller nyktalopi är ingen sjukdom i och för sig, säger medicine doktor, oftalmolog på Cleveland Clinic Bryan Rothт som har genomfört undersökningen “Is This Why You Can’t See at Night?“. Det är bara läkaren som kanta reda på vad det är som orsakar nedsatt synskärpa och svårigheter med att hitta sig i mörkret men det finns några allmänna rekommendationer som hjälper bevara ögonhälsa.  

En av de främsta rekommendationerna är att undvika bristen på A-vitamin. Man kan hitta denna vitamin i morötter, pumpa, spenat, mango och andra frukt och grönsaker. När A-vitamin hamnar i blodet syntetiseras den från betakaroten till retinol som är nödvändig för att nervimpulser levereras från näthinnan till hjärnan på det rätta  sättet (den är också viktig för huden, håret och immunsystemets normalfunktion). Människans dygnsbehov i vitamin A är 50-100mg så det är bäst att diskutera en extra dos med läkaren. Det är sannorlikt att läkaren ber dig att ta blodprov för att undersöka nivån av A-vitamin och glukos i blodet. Människor med hög sockerhalt i blodet eller diabetes löper en större risk för ögonsjukdomar. 

Undersökningen “The Effect of Lutein on Eye and Extra-Eye Health“ bevisar nytta av en annan karotenoid som heter lutein. Den hindrar ögonlinsen från att grumlas och skyddar näthinnan mot förstörelse. Den är även en stark antioxidant och har en positiv påverkan på kroppen generellt. En välanpassad kost som innehåller lutein (till exempel, medelhavskost) kan förbätta ögonhälsa. Många produkter innehåller lutein, bland annat blåbär, smörgåskrasse och paprika. Dr Bryan Roth är säker på att förutom välbalanserad och vitaminrik kost måste man genomgå undersökningar regelbundet. ”Några ögonsjukdomar har inga symptom. Därför skaman undersökas regelbundet även om man inte har några synproblem just nu”, säger läkaren.