Ålder och hjärnan: hur man kan bevara kognitiva förmågor och vad hotar dem

Vad är det som skrämmer oss när vi tänker på åldern? Sämre hälsa, minskade krafter? Inte bara det. Alla som hör den här frågan skulle lägga till någonting. Bland svaren hittar man alltid något om att man är rädd för att få sämre minne och ofrånkomligt sämre kognitiva förmågor.

Vi är inte bara vår kropp utan en massa av allt som vi har fått veta, kunnat skapa, hitta på eller skriva. Ska det betyda att det har blivit mindre av oss om vi inte kan komma ihåg ens en tiondel av allt detta? Vem av oss skulle vilja byta plats med de traditionella äldre karaktärerna i gamla komedier som inte minns vare sig sina egna glasögon eller vad det är för månad elller dag och vad de heter?

Är det verkligen så att vår hjärna vägrar att lyda oss med åren? Det verkar att vi har några bra nyheter för dig.

I vilken ålder upplever vi vårt bästa minne?

Den delen av hjärnan som ansvarar för kognitiva förmågor och minnet heter hippocampus, där bildas nya neurala nätverk hela tiden.

Ju längre vi lever desto oftare vänder vi oss till våra minnen och belastar vår hippocampus desto större ska den vara och desto bättre ska vårt minne vara.

Först verkar det som att det inte stämmer med livserfarenheten – alla har sett äldre personer som inte kunde komma ihåg vad de ville köpa i närbutiken eller avbröt sin historia för de glömde vad de talade om och vad de började med. Ibland berättade de samma sak flera gånger eftersom de inte kom ihåg att de redan pratat om det.

Vetenskapen motbevisar dock våra iakttagelser och påstår: det är just i 70-åls åldern vårt minne når sin topp.

Men sedan börjar det klättra ner, och det ska ske långsamt och försiktigt för att äldre personer kunde lätt vinna över sina barn och barnbarn i motsvarande test.

Undersökningen “The rise and fall of cognitive skills“ (”Upp- och nergång av kognitiva förmågor”) som psykologer på Massachusetts Institute of Technology genomförde 2015 rubbade helt nästan alla våra tidigare föreställningar om utvecklingen av minnet och de kognitiva förmågorna med åldern.

Tidigare trodde forskare att man samlar det maximala förrådet av ”ordparametern” som är på sätt och vis minnets volym, till 55 år med undersökningen med 55 tusen deltagare visade att toppen kommer inte tidigare än vid 70 års ålder.

Det betyder däremot inte att de tidigare forskarna hade haft fel. Författarna tror att en sådan stor skillnad har att göra med att under de senaste decennierna studerar folk längre och söker ny information oftare och längre än tidigare generationer och därför utvecklas deras minne längre.  

Ju yngre desto smartare?

«Ung och smart», «ung och snabb hjärna», «ju yngre desto smartare» – har de här väletablerade åsikterna någon verklig grund? I vilken ålder behärskar vi ny information bäst? När förmår vi göra de största upptäckterna och intellektuella prestationerna. Experimentet av Massachusets forskare säger något om det.

De många undersökningarna som på sätt och vis bekräftade att det är just i ung ålder som våra kognitiva förmågor är bäst ser logiska ut förutom en liten detalj – deltagarna i de flesta experimenten var skolelever eller studenter, det vill säga ”unga hjärnor”.

I och med Internets utveckling fick personer i olika åldrar ta del i sådana experiment, och det har påverkat resultaten kraftigt.

Ett experiment som 3 miljoner människor i hela världen deltog i visade att förmågan att känna igen ansikten når sin topp till 30 års ålder fast tidigare trodde man att det var till 20 års ålder. Samma sak kan man säga om visuellt korttidsminne – det når sin högsta nivå när man är drygt 30, efter vilket går det sakta ner.     

Dessutom visade undersökningen att det i princip inte finns någon enda kognitiv topp som skulle vara gemensam för alla kognitiva förmågor som man trodde förr i tiden. Olika kognitiva förmågor utvecklas under olika livsperioder och når respektive sin topp i olika åldrar.

Det är sämst med hastighet av informationsbearbetning. Den är högst när man är 18-19 år och sedan är det en ständig nedgång. Jadå, du kommer tyvärr aldrig att lösa uppgifter snabbare än i ungdomen.

Korttidsminne växer ständigt fram tills man fyller 25 år, sedan stoppar tillväxten för 10 år, och efter 35 år går det så småningom ner. Medan förmågan att bedöma människors emotionella tillstånd är en viktig del av den emotionella intellekt som blir allt nödvändigaste med åren och når sin topp först när man fyller 50.  

Äldre människor tänker annorlunda?

En annan intressant undersökning, “Diffusion Model Analysis of Developmental Changes in Speeded Responses“ (”Analys av diffusionsmodellen i förhastigade responser”), vars resultat publicerades 2011 påstår att det inte finns någon betydlig skillnad i hjärnfunktionens skick mellan unga och äldre personer. Äldre personers hjärna fungerar långsammare eftersom deras nervsystem tar längre tid för att kontrollera om sitt eget beslut men vid regelbunden träning kan man nå samma resultat som hjärnan hos unga. Vi vet väl att nya neuronnätverk fortsätter bildas under hela livet och hastigheten beror inte bara på åldern utan på belastningen vår hjärna får. Om några funktioner blir sämre med åren förblir de andra antingen på samma nivå eller utvecklas och kan ta på sig en del av hjärnfunktionerna.

Vad blir hjärnan gammal från?

Hjärnhälsan som kropphälsan beror på vår livsstil mer än på yttre faktorer. Här är de vanligaste faktorer som kan försnabba processen:

●    Misskötsel av hörseln

En undersökning som forskarna på John Hopkins universitet (USA) genomförde 2011 visade ett direkt samband mellan hörselförlust och höjd risk av demens. Forskarna tror att det har att göra med att hörselnedsättning leder till social isolering som i sin tur påbörjar demensutveckling. Hur som helst är det viktigt att undersöka hörsel regelbundet och vidta åtgärder i tid, annars kan risken att få demens bli 5 gånger större!

●    Misskötsel av hjärtat

Hjärt- och hjärnhälsa går hand i hand – ju starkare hjärtat är desto mer aktivt pumpar det blodet, bland annat till hjärnan, vilket förbättrar hjärnans tillstånd. Därför är det så viktigt att ta hand om hjärtat och kärlen. Enlilgt undersökningen “Associations Between Midlife Vascular Risk Factors and 25-Year Incident Dementia in the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) Cohort” (“Samband mellan faktorer av medelålders risker för kärl och 25-års demensfall i ateroskleros i samhällsgrupper (ARIC)”) Som genomfördes i USA 2017 utvecklades demens betydligt oftare hos de som led av diabetes, hjärtsjukdomar och hypertoni. 

●    En stillasittande livstil

Inte så länge sedan inkluderade man en stillastående livsstil i listan på faktorer som höjer risken av tidig död. Vi blir inte bara sjukare utan också mindra smarta när vi börjar föredra soffan och glömmer om fysisk aktivitet. Vill du minska risken för demens med 85 procent? Undersökningen Midlife cardiovascular fitness and dementia (”Medelålders kardiovaskulära träning och demens”) bevisar att ett effektivt sätt att göra det är att träna regelbundet!

●    Sämre förhållanden med nära och kära

Regelbundet umgänge med vänner och släktingar är det bästa sättet att förhindra demens. Ju äldre man blir desto mer behöver vi social aktivitet. När man umgås med nära människor har man bland annat mindre stress som har en direkt koppling till demensutveckling i hög ålder. Enligt undersökningen “Anxiety symptoms in amnestic mild cognitive impairment are associated with medial temporal atrophy and predict conversion to Alzheimer’s disease” löper de som har bevarat aktiva sociala samband i hög alder 40% mindre risk att få demens.

●    Ständig oro

Ju tidigare man lär sig att koppla av och motstå stress och oro desto bättre. Undersökningen “Anxiety symptoms in amnestic mild cognitive impairment are associated with medial temporal atrophy and predict conversion to Alzheimer’s disease” vars resultat publicerades 2014 i en amerikansk journal om geriatrisk psykiatri visade att de som ofta oroar sig löper mycket högre risk av att få sämre kognitiva förmågor – fram till 135 procent! Så du ska lära dig meditera och hitta dina egna sätt att käma mot stress. Din hjärna kommer att vara tacksam för det.

●    Fortsatt konsumpsion av transfetter

Om man gjorde en tävling på den ohälsosammaste produkten skulle transfetter (förändrade omättade fettsyror som hydrogenerat smör, margarin, växt- och matfett innehåller) lätt vinna den överlägset. Nästan alla system i vår kropp, inklusive hjärnan, lider när vi äter produkter som innehåller många transfetter. Risken att få Alzheimers syndrom ökar när man äter något fett och ohälsosamt. Glöm det inte! 

Med klart huvud och skarpt minne

Tack vare informationssamhället, ett stort antal fritidsalternativ, lätt tillgång till ingormation och andra faktorer kan man umgås med andra och koppla av oftare samtidigt som man fortsätter studera. På så sätt kan vi troligen förlänga inte bara kroppens fysiska hälsa utan också våra kognitiva förmågor. Det är väl inte så farligt att bli gammal när man inte ser några hinder för att bevara bra minne och klart huvud, eller?