Moderna nutraceutiska tendenser

503 views

Under de senaste 10 åren har människor märkbart ändrat sin attityd gentemot sin hälsa. Vi tröstar oss inte längre med att det finns tabletter som kan hjälpa oss. Man vill inte bli sjuk längre, vilket verkligen är en annorlunda inställning till livet. Fysisk aktivitet, rätt kost och nutraceutika utgör tre stöttepelare i det nya sättet att tänka.

Vad är nutraceutiska produkter och hur skiljer de sig från kosttillskott?

Många människor, i synnerhet i väst, har försökt hitta den rätta balansen mellan fysisk aktivitet och en bra kost. Ändå drar nästan alla över 40 års ålder slutsatsen att det praktiskt taget är omöjligt. Det beror bland annat på att leder slits ut med åldern och att fysisk aktivitet blir ytterst begränsad. Samtidigt kan rätt näring via maten leda till extrakilon om man ska få i sig den i rätt mängd. Det är därför moderna farmaceutiska produkter behövs som en extra stöttepelare.

Under de senare åren (från 2005 till 2009) har European Food Safety Authority (EFSA) gjort en komplex utvärdering av substanser som används i kosttillskott, och äntligen tillhandahållit den tydligaste definitionen. Enligt EFSA är kosttillskott “koncentrerade källor av näringsämnen (t.ex. mineraler och vitaminer) eller andra substanser med en näringsgivande eller fysiologisk effekt som säljs i ”dosform” (t.ex. tabletter, kapslar, vätska i uppmätta doser). Därmed har begreppet “kosttillskott” blivit juridiskt definierat medan dess synonym ännu är ett marknadsföringsbegrepp.

Neutraceutiska produkter och biohacking

Marknaden för nutraceutiska produkter har sett en stor tillväxt de senaste fem åren. Idag beräknas den vara värd 117 miljarder dollar (och det inkluderar inte funktionell och idrottsbaserad näring). Enligt uppgift från det internationella forskningscentret New Medicals som sammanfattats i rapporten “Global Demand for Nutraceuticals”, under tidigt 2000-tal, växte industrin med en genomsnittlig årlig tillväxtgrad på 7,3 % medan den graden dubblats under 2010-2020. Samtidigt visar prognosen “Nutraceuticals Market – Growth, Trends, and Forecast” (2020 – 2025), att Japan och USA varit branschledande men att Europa numera blivit en aktiv utmanare.

En av anledningarna kan vara en koppling till den populära biohacking-trenden. År 2017 publicerade Serge Faguet, en amerikan från Silicon Valley, sin artikel “I’m 32 and spent $200k on biohacking. Became calmer, thinner, extroverted, healthier & happier”, som blev samtalsämnet i många diskussioner i slutet av 2018. En annan orsak till den ökade populariteten var de två fotografier där den unga miljonären avbildades med två händer fulla med de kosttillskott han tar varje dag.

Det är värt att nämna att vikten av kosttillskott för biohacking sammanfaller med EFSAs koncept, som menar att kosttillskott avser rätta till näringsbrister, upprätthålla tillräckligt intag av särskilda näringsämnen, eller stötta specifika fysiologiska funktioner. De är inte läkemedel och inte avsedda som medicinsk behandling. De är utformade för att bevara och förbättra livskvaliteten i alla åldrar. I själva verket är frihet i högre ålder den huvudsakliga tanken bakom nutraceutiska produkter.

Plötsligt har Europa upptäckt att man missar möjligheter om man avvisar naturmedicin och således har de börjat komma ikapp.

Ny forskning inom nutraceutika

Europeiska forskare fokuserar inte så mycket på att hitta nya aktiva substanser, utan snarare på att göra redan kända kosttillskott mer biologiskt tillgängliga. Det är en av de huvudsakliga utmaningarna för nutraceutiska produkter då forskare redan vet vilka substanser eller medicinala växter som behövs för att stärka leder och blodkärl, förbättra matsmältning eller förbättra vår sömn.

Samtidigt är det inte alltid möjligt att rikta in sig på ett särskilt kroppsorgan med en nödvändig substans, då substansen kan lösas upp i kroppen utan att tillföra den förväntade fördelen. Forskningen “Nutraceuticals’ Novel Formulations: The Good, the Bad, the Unknown and Patents Involved”, utarbetad av Europeiska tillverkare, avsåg att ta sig an denna utmaning. Idag riktas de huvudsakliga investeringarna mot forskning och innovation.

En av de mest populära metoderna för att öka biologisk tillgänglighet är att välja kompatibla substanser. Det är välkänt att vissa vitaminer, spårämnen och aminosyror stöttar och framhäver varandra medan andra är antagonister som helst ska tas vid olika tidpunkter på dygnet.

Forskarna har upptäckt att problemet inte alltid beror så mycket på hur olika kemiska substanser interagerar med varandra, utan snarare på att de påverkar människokroppen i en särskild ordningsföljd. Vissa aktiva komponenter utlöser specifika receptorer som i sin tur gör det möjligt för kroppen att identifiera och absorbera nödvändiga komponenter. Det är därför forskare för närvarande huvudsakligen fokuserar på kompatibilitetsanalyser såväl som naturliga sätt att aktivera tillskotten. Följaktligen har det blivit känt att Omega-3 tillskott bör tas med fetter, medan sömnframkallande tillskott inte bör tas senare än 2-3 timmar innan läggdags.

Samtidigt har mer komplexa teknologier redan patenterats eller är igång med processen för att få patent.

Nanopartiklar.

Dessa används som ett transportsätt för dåligt lösliga eller olösliga naturliga substanser. Även om dessa substanser har unika egenskaper, går de ofta rakt igenom kroppen då de inte absorberas av magen och inte heller tar sig in i blodomloppet. Detta problem hjälper nanopartiklarna till att lösa.

pH-sensitiva kapslar.

Saken är den att mage, tunntarm och tjocktarm har olika surhetsgrad. Samtidigt krävs en särskild pH-nivå för att aktivera olika kosttillskott. Således tillverkas smarta kapslar som frigör olika ingredienser i olika delar av matsmältningssystemet.

Dendrimer.

Dessa är repeterande förgrenade makromolekyler. De löses väl upp i kroppsvätskor, vilket gör det möjligt för dem att integrera aktiva komponenter i kosttillskott i kärnan eller fästa dem på ytan, där de kan aktiveras vid olika tidpunkter och i olika kroppsorgan.

Enligt uppgift från det internationella forskningscentret New Medical, har Tyskland, Nederländerna och Schweiz blivit de främsta centren för nutraceutisk innovation i Europa.

Samtidigt är European Food Safety Authority (EFSA) fortfarande försiktiga med att introducera nanotekniker i nutraceutiska produkter då det inte finns tillräcklig forskning om säkerhet och toxicitet för dessa tillsatser, enligt rapporten

För närvarande står således de kombinerade kosttillskotten kvar som det huvudsakliga fokuset inom europeisk nutraceutika. Ändå minskar inte monotillskott (en vitamin, ett spårämne, en aminosyra) i popularitet då många kunder är intresserade av att endast ta ett specifikt element istället för en uppsättning med flera olika komponenter.

Vad kan du ta reda på? Läs här: